ROHINGYA, minoritetsfolk i Arakan, västra Myanmar (Burma)

Rohingya är ett burmesiskt minoritetsfolk, vars område nu begränsats till fem stadsområden i den norra delen av den västliga delstaten Rachaing i Myanmar (Burma). Det område som denna delstat nu omfattar hette förr Arakan. Hela detta var en gång kärnområde för Rohingya. Men den nuvarande regimen, en hård militärregim som härskat i mer än fyra decennier – och som inte respekterat 1990 års demokratiska val – har varit särskilt hårda mot vissa grupper, särskilt mot Rohingya.

Arakan (Rakhaing) längst till vänster

Regimen har utnyttjat folkets omdiskuterade historia. Det finns kulturella särdrag som tyder på att Rohingya-folket varit en del av den ursprungliga befolkningen i området, och när det gäller deras religion, islam, som nu är avvikande i den buddhistiskt präglade regionen, hävdar de själva att de omvänt sig till islam för hundratals år sedan. Men de flesta burmesiska, bengaliska och västerländska forskare och några i den burmesiska regeringen, alltså Myanmars regering, hävdar att Rohingya-folket flyttat in från de sydöstra trakterna av det angränsande Bangladesh under den brittiska kolonialtiden. Ytterligare andra påstår att de är muslimska ättlingar till araber, morer, moguler och bengaler, och att de bosatt sig i Arakan för 1000 år sedan. Det är legitimt att att låta olika hypoteser diskuteras, men tyvärr har den burmesiska militärregimen i detta fall utnyttjat hypoteserna om främmande ursprung, i synnerhet hypotesen om relativt sen invandring, till att förvägra Rohingya medborgarskap, eftersom de inte ansetts tillhöra inhemska grupper i Myanmar. Detta har i sin tur lett till att de diskriminerats på många andra sätt. De har inte rätt att gifta sig, de får inte resa utan tillstånd, och de får inte äga mark och egendom av någon betydelse. Den mark de haft har konfiskerats. De blir diskriminerade i fråga om utbildning, hälsovård och andra basbehov. Det händer att de blir slagna på gatorna, satta i fängelse utan orsak eller av ringa orsak, och tidvis använda i slavarbete. I Myanmar måste de bo inom de fem områden som anvisats dem.
Trycket mot Rohingya har tidvis varit så starkt att de flytt i hundratusental vid olika tillfällen alltsedan 1960-talet, bl.a. 1991 när 250 000 drevs från sina hem och tvingades bli flyktingar i Bangladesh. Många lever fortfarande i exil, inte bara i Bangladesh utan också i andra länder, t.ex. i Pakistan och Saudiarabien. Så småningom har Rohingya fått tillåtelse att återvända till Myanmar. Men de är marginaliserade även efter återvändandet. Och de blir inåtvända på grund av allt motstånd de möter i samhället, t.ex. när de ser hur regeringen låter buddhister överta den mark som en gång var deras.
I statens officiella teori råder det religionsfrihet i Myanmar. Följaktligen finns det formellt ingen statsreligion i Myanmar. Men i praktiken gynnas buddhimen som anses passa in i landets kultur, medan både kristendomen och islam bedöms som främmande i landet.
Regeringen har bl.a. betecknat Rohingya som ”bengaliska muslimer” (alltså muslimer med ursprung i Bangladesh). Men även om förvägrats rätten att vara en officiell etnisk grupp i Myanmar, har Rohingya uppenbart ett särskilt eget språk och en tydlig egen kultur.
Språket rohingya är ett indoeuropeiskt språk av östindisk typ. Det är släkt med bengali, som talas i Bangladesh och östra Indien. Rohingya-språket har tidigare skrivits med arabisk skrift, men på senare tid har man ansträngt sig att skriva språket med latinska bokstäver. Skälet till detta kan möjligen ha varit att man velat undanröja en kulturell stötesten. Den arabiska skriften har nog i Myanmars kultur varit en för stark muslimsk signal.
Men religionen är viktig för Rohingya-folket. Som redan antytts, är den allra största delen av dessa människor muslimer. Religionen hjälper dem i deras svåra situation att vända sig utåt i någon utsträckning. Det finns moskéer och religiösa skolor i varje kvarter och, särskilt förr, i varje by. Det är männen som förrättar bön i församlingen, men kvinnorna ber hemma. Det är vanligt att äldre män låter skägget växa, och att kvinnorna bär ett speciellt plagg, hijab, slöja.
I Myanmar återstår fortfarande nästan 950 000 personer av Rohingya. I Bangladesh lever c:a 200 000 som flyktingar. Hur många som finns i Pakistan och Saudiarabien är okänt.
Andelen kristna av Rohingya i Myanmar beräknas till 0,00 %. Sannolikt är andelen lika låg i de andra nämnda länderna, eftersom inte några seriösa försök gjorts att förmedla evangeliet till dem.
Det tycks inte heller finnas färdigt evangelisationsmaterial, t.ex. bibeldelar, att sätta i händerna på dem som vill nå dem. Och att sprida evangelium är inte det lättaste i dessa länder, i synnerhet inte i Myanmar, där kristna utsatts för många restriktioner. Men en del arbete tycks vara på gång.
Och det verkar nu finnas ett kristet team på plats bland folket, ett team som representerar någon kristen församlings eller missionsorganisations engagemang för folket.
Låt oss be att den helige Ande öppnar folkets hjärtan för evangeliet!
Låt oss be att lingvister börjar översätta Bibeln till deras språk.
Låt oss be om vishet, kärlek och kraft för det utländska kristna teamet som börjat vistas hos folket!
Låt oss be att livssituationen blir lättare för folket, och att de blir erkända som inhemsk folkgrupp!

 

(Burma) Myanmar

Folkmängd:
Gruppen: Ca 950000
Kristna: 0 %
Huvudstad:
Språk: Rohingya
Statsskick:
Analfabetism:
Radiosändn.: ??