Visst är det konstigt? Fastän vi tror på en mäktig, stor, kärleksfull, rättvis och god Gud så kan man ändå känna sig låg vissa dagar. Lite desillusionerad liksom. Det känns som om problemen hopar sig och man vet inte hur man ska hantera vissa situationer, hur man ska göra för att komma vidare och få se det där som man längtar efter. Den bästa tiden ligger framför, det tror jag men ändå, ändå undrar jag hur det ska gå till?

Tomas Sjödin använde ett vackert uttryck en gång, jag vet inte om han hittat på det själv eller om han snott det från någon, det spelar mindre roll, bra är det i vilket fall. Det handlade om att när man har sådana dagar när det kan vara svårt att se allt det goda Gud har men ändå vill man innerst inne tro. Då kan man sjunga ”lovsång i motvind”, inte lovsång som bara är hurtfrisk men som handlar om det man vill tro. Det som kan vara svårt att tro för tillfället men som man vill tro. Lovsång i motvind. Vackert.

Skickar med de två verserna från ”Ära till ditt namn”, en lovsång som fångar både medvind och motvind.

Ära till Ditt namn
Då Du ger av Ditt överflöd
Då Din frid kommer över mig
Ära till Ditt namn

Ära till Ditt namn
På de vägar jag ej förstår
Genom öken och ödemark
Ära till Ditt namn

Ära till Ditt namn
Då solens strålar värmer mig
Då livets glädje fyller mig
Ära till ditt namn

Ära till ditt namn
På en väg märkt av lidande
I försakelsens dunkla natt
Ära till ditt namn

På söndag är det gudstjänst kl. 11.00 då vi tackar Billy för hans insats som missionsansvarig i Smyrna, Stefan Rizell (som numera är missionsansvarig) leder gudstjänsten och Hanna Lewins team leder musiken. Vi syns då!